Vad är de starkaste minnena från din egen barndoms semestrar? Är det doppet i den ljumna insjön, vågorna som skvalpade när du låg på stranden med en blöt bulle i handen eller är det känslan av solens strålar spelandes över dina ben där på filten under äppelträdet?

Eller minns du kanske bäst doften av flintastek och grillad korv, doften av tändvätska som spred sig i kvarteret på sommarkvällarna, katten som strök sig mot dina ben? Minns du även hur din föräldrar kämpade inför, under och efter semestern?

Nej, du ska vara ett riktigt geni om du nu som vuxen ska kunna minnas det praktiska kring barnsemestrar. Möjligen har du en minnesbild av en sönderstressad pappa som går loss på bilen när ni precis missade färjan eller er mor som tålmodigt slevade upp makaronsallad på den där sopstinkande rastplatsen utanför Valdemarsvik.

Börja med att plantera den här tanken i din egen hjärna:
För att ni ska få en lyckad semester krävs det att du förutom allt det praktiska hittar på saker som dina barn kommer att minnas.

För när du är riktigt ung, upp till 10 års ålder, ska det mycket till för att du 15-20 år senare ska minnas något annat än det trevliga eller de händelser som gav dig en stor utmaning. Därför måste du som vuxen tänka bort att barnen kommer att minnas vad du oroade dig kring och planerade för inför semesterresorna.

Du som är förälder vet att det är mycket jobb med hushållet, skolan, arbetet, huset, relationer till andra familjer, relationer till äldre föräldrar, räkningar, sparande, att hålla kylskåpet välfyllt, att köpa barnkläder, att planera för att köpa barnkläder, att planera inför födelsedagar, att köpa julklappar och mitt i allt detta ta hand om en själv samtidigt som du alltid måste kunna möta väntade samt oväntade behov hos dina barn.

Inget av vad som listades i föregående stycke är något du ska förvänta dig att barnen kommer att minnas.

Barnen kommer inte att minnas dina egna ansträngningar, dina tankar och känslor inför genomförandet av barnsemestern. Barnen kommer inte att minnas alla förmaningar och instruktioner. För när de sitter på en sandstrand och bygger sandslott är det nuet som räknas. Du som förälder gör rätt i att acceptera detta.

Du som förälder måste acceptera att det inte finns något som heter otacksamma barn. Barn är barn. De har små hjärnor och du kan bara till viss mån styra vad som ska planteras i deras huvuden. Du är dessutom helt oförmögen när det kommer till att framkalla minnen av semesterresor 10-20 år senare.

Du som förälder måste acceptera att dina förväntningar på barnen inte alltid kommer att uppfyllas. Barn är barn. De har begränsade möjligheter att ta emot, bearbeta och lagra allt du önskar.

Släpp föreställningarna om att allt du kämpat för kommer att resultera i evig tacksamhet. Släpp även mobilen och engagera dig i barnens aktiviteter. Det kommer de små liven att minnas.