En stor klump med pengar. Ett lån. En miljon kronor, mer eller mindre. Storleken på beloppet du lånar är inte det viktiga: Det som räknas (och som långivaren räknar på) är din förmåga att BÅDE visa på din återbetalningsförmåga och din historik av att sköta din ekonomi.

Detta inlägg är en annons för Compari.se och innehåller annonslänkar

Våren 1999 hade jag haft mitt första jobb i drygt ett år. En kollega sålde sin Toyota Celica GTi. Det var drömbilen i tonåren, som de coola killarna körde runt med. Nu hade jag fast jobb och lånade pengar till bilen. Jag brydde mig inte om mer än en kort provkörning, kunde inte ett smack om bilar på den tiden. Den var inte i så bra skick…

Jag lånade 39 000 kr av Swedbank, vi skrev papper och jag fick bilen. På vobblande framhjul styrde jag hem till päronen. Jag var mäkta stolt och vad coolt det var med de fällbara framlyktorna, nästa som en Ferrari. Jag dristade mig att låna ut den nyservade bilen till en kollega. Han måste ha kört hårt för när jag fick tillbaka bilen fanns det ingen olja kvar i motorn. Men jag kunde som sagt inte så mycket om bilar.

Det var så här: Jag körde några kilometer varje dag, till och från jobbet, sommaren 1999, och tänkte inte så mycket på det knackande ljudet från motorn. En annan kollega hörde mig svänga in på parkeringen idag och frågade om jag kollat oljan på länge. Det var snustorrt…

Det tog någon månad och sen rasade motorn. Jag blev tvungen att låna mer pengar, 25000 kr, för bil var jag tvungen att ha under den annalkande vintern 1999. Jag köpte en begagnad motor, hämtade den och körde till en bilverkstad i Hjortkvarn. Några veckor senare krypkörde jag en iskall natt hela vägen från Örebro. Det tog en timma och långtradarna var väldigt glada på den där stollen som kröp i 50 km/h på 90-vägen. Har för mig att motorn gick på 14 000 kr och att arbetet landade på ca 5000 kr.

Oj!

Kolla där!

Nu hade jag flera tusenlappar till övers.

Så jag spenderade.

Och om du undrar hur det känns att äta oxfilé till middag åtta gånger på en vecka…kan jag meddela att det är smaskens!

Inte lika välsmakande var den femhundring i månaden som Länsförsäkringar ville ha i ränta och amortering. Jättelänge. Långt efter att Celican förpassats till päronens garageuppfart. Jag slösade dessutom med lönen, levde på förskott och hade inte ens råd att tanka.

Dessutom sjönk inte skulden, det var mest ränta och avgifter. Jag kommer inte ihåg om det var rak amortering, annuitetslån eller någon annan avbetalningsplan. Jag minns bara att den där oxfilén nog inte den bästa investeringen.

Vidare i livet tog jag inga lån. Eller jo, jag tog studielån. Flera hundratusen kronor. Av samma anledning då som tidigare med bilen: Jag ville leva bra under studietiden. Jag lånade för konsumtion och det kan man ha åsikter om.

En åsikt är att lån till konsumtion är dåligt. En annan åsikt är att lån till konsumtion är helt okej, rent av bra.

När det här skrivs lever vi en tid där du eller någon du känner kan insjukna pga en virus och rent av dö nästa vecka. Skrämmande tanke eller hur?

Men hur resonerar du kring lån? Jag tänker att livet är värt att investera i nu även om det kostar lite mer senare.

Jag säger inte att du ska ta lån med skyhög ränta, utan att du istället ska jämföra olika långivare i en tjänst som till exempel Compari.

Men, och det här är viktigt, sök inte efter snabba pengar bara för att du vill leva lite bättre i nuet. Ha en plan med pengarna du lånar. Du tar en finansiell risk och långivarens likaså. Läs på noga om effektiv ränta, avbetalningsbelopp per månad, låneavtalets löptid och liknande.

Behöver du en bil för att komma till ett jobb dit kollektivtrafikens tidtabell inte passar, eller för att du inte vill trängas på en liten yta med okända människor? Då kan du ta ett lån, som du betalar tillbaka inom återbetalningsplanen.

Fast, säger du, banken säger alltid NEJ!

Bankens nej känns lika hemskt som när du skär med en slö kniv genom ditt nagelband…när du ser jobbet flyga all världens väg.

Men det finns en trick och det handlar inte om självplågeri, köp av begagnade bilar eller att bunkra oxfilé:

Budget.

Gör en budget. Börja idag. Googles “Excel” fungerar alldeles utmärkt. Mata in en rad för varje kostnadspost (t.ex. mat, hygien, försäkring) och ställ det mot intäkterna (t.ex. pantburkar, lön, socialbidrag). Varje gång du handlar kollar du på kvittot och skriver in varje utgift.

Ja, det tar tid och du kommer snart sitta där med en stor hög kvitton. Men skippa ett avsnitt av Better Call Saul och fortsätta fylla på med uppgifter.

När du gjort så i några månader kommer du att börja skönja mönster. Du kommer se att raden “godis” är på tok för hög, du blir medveten om hur mycket du spenderar varje månad på ditten och datten. Du kommer dessutom kunna börja budgetera för nästkommande månader och det du frigör kan du s-p-a-r-a (pardon my French).

Är det jul i år också? Vad bra, sätt undan 200 kr per månad till julklappar. Då har du cirkus 2000 kr när det dags att köpa julklappar någon gång i november.

När du har ett eller flera års historik och förväntade kostnader i framtiden…boka ett möte på banken. Gör inte webbansökningarna, de går efter schablonbelopp. Det kanske har ändrats på senare år, jag vet inte säkert, jag vet bara att vi fick avslag på låneansökan fram tills att vi satt ner på ett möte.

Där på mötet med banken kunde vi visa på alla våra kostnader, flera år tillbaka i tiden. Det kan ha bidragit till att vi fick vårt efterlängtade lån till en större bostad. Eller så hade vi bara tur. Tror du på slumpen eller ska du börja mata in kvitton nu?