Social media är verkligen i ropet. Fler och fler företag hittar kanalerna för modern kommunikation med sina intressenter. Vi har kommit långt från åren 2007-2009 när ljudet i skällan basunerade ut domedagsprofetior om hur företag som inte använder social media snart skulle kursa eller tappa marknadsandelar.

Jag har ingen objektiv mätdata utan bygger mitt resonemang på min eminenta förmåga att se mönster i informationsflödet. Mönstret säger att antalet “early adopters” minskat men att de fortfarande finns där. Något felanvänt begrepp kanske då jag egentligen syftar på individer som du känner igen lättast genom att de kommer farande på longboards, med skägget fladdrande i vinden, med nyaste MBA i axelremsväskan och en iPhone i handen. Det första som kommer ur deras munnar är: “Kolla den här appen, med den kan jag dela med Twitter hur det såg ut inne i min mammas mage samtidigt som jag föddes” etc etc.

Företag, ni vet de där människorna som gärna spenderar 70-tusen kronor på en skylt, kommer i olika färger. En del är gröna som palestinasjalförsedda fjortisar, andra är så blå att Carl Silversporre förvandlas till #f3f3f3 och en del är röda på gränsen till en lagom stekt oxfilé. Oavsett var ett företag befinner sig näringskedjan kommer somliga att vara mer framgångsrika än andra.

För det är detta med “framgång” som oftast fetstilas när det kommer till en satsning på social media. Skapa en Facebook-sidan och kommunicera framgångsrik med dina kunder. Häng på Twitter så ska du se att du snart blir framgångsrik i ditt relationsbyggande. Gör en film om ditt lager och du blir snart en framgångsrik ehandlare – Känns något igen här?

Mina kunder, de företag, de människor som anlitar mig för att producera webbtjänster har sällan tagit steget vidare ut på den sociala webben. Inte för att de inte vill utan för att de snarare lyssnat till vad jag haft att säga. Jag har ställt de där obekväma frågorna om vem ska ska skriva vad och varför samt hur det som skrivs ska skilja sig från ordinarie webbsida och vem som (när) ska bemöta vad andra skriver som svar eller kommentarer (hängde du med där?).

Det är alltför vanligt att det uppstår en konflikt mellan förväntningar om beteende och faktiskt beteende i kanaler inom sfären social media. Å ena sidan finns det ett hundratal “yeah-we-love-twitter-all-the-way-double-rainbow” som gärna publicerar ditten och datten samt berättar för andra om hur de ska bete sig på Facebook, Twitter osv. Å andra sidan finns det företagare (de som ska betala kalaset) som är väldigt duktiga på sina verksamheter, som har kunder idag och som inte direkt ser nyttan med att öppna sig på ett sätt som det förväntas av dem när de börjar med social media.

För att kunna ge bra råd och coachning om social media krävs att du kan uppvisa förståelse för hur en företagare resonerar kring sin egen självbild, hur personen med rätt att fatta beslut tänker och att du har kompetens nog att avgöra om social media ska vara “marknad”, “kundtjänst” eller en kombination av de båda. Först då börjar du närma dig något som liknar en expert på social media.

Missa inte! – Det sociala samspelet på Facebook. Därför får du inga gillningar.