Strukturen i vetenskapligt författande: En modell att efterlikna vid bloggande

För 10 år sen började jag läsa psykologi vid Örebro unversitet och en kurs (på B-nivån) var Scientific Writing (vetenskapligt författande). När jag skriver det här lär jag mig om att undervisande lärare på den kursen, professor Margaret Kerr inte längre är med oss. Hon dog i mitten av november förra året och därför vill jag extra mycket trycka på att det var Margarets professionella attityd och stora kunnande inom sitt forskningsområdet som bidrog till att jag kom att uppskatta kursen Scientific Writing.

Scientific Writing handlar kortfattat om att skriva forskningsrapporter med målet att dessa ska bli publicerade i de olika journalerna som finns i forskarvärlden. Det är i dessa rapporter som fakta finns. Fakta finns inte i dags- eller fackpress. Men du har säkert läst om forskningsrön med hänvisning till ”Journal of Bla Bla”. Vill du ha svart på vitt om X och Y är det dessa journals du ska läsa.

Verktyget för att skriva bra vetenskaplig rapporter inom psykologin är APA-manualen. Det är en bok fylld med detaljerade instruktioner om hur du ska skriva optimalt, om hur figurer ska se ut, om hur du skriver referenser och om hur du skriver kortfattat men ändå faktaspäckat. Det finns även litteratur för svenska språket för dig som söker det.

APA-manualen tillsammans med boken Svenska skrivregler är två verktyg som en äkta bloggare bör inneha, läsa och använda vid författande av bloggposter. Du kanske tycker att detta är överkurs. Jag tycker att du ska vårda dina texter så mycket du kan och om möjligt bara publicera välformaterade bloggposter.

Det händer då och då att jag författar blogginlägg enligt reglerna för forskningsrapporter. Det är ganska enkla saker i teorin men om du har ett stort ämnesområde eller om du vill leda läsaren fram till ett mål, kan det vara till gott stöd att använda dessa modeller för författande:

Varje stycke har en inledande mening som introducerar läsaren till vad stycket handlar om. Denna inledande mening verkar som del av en brygga gentemot övergången från föregående stycke. Den inledande meningen kan vara tre till fem till antalet och meningarna ger exempel inom ramen satt av den inledande meningen. Den sista eller de två sista meningarna ska sammanfatta stycket och leda besökare vidare till övergången till nästa stycke.

Vad jag skrev i förgående stycke var en instruktion om hur ett styckes beståndsdelar samverkar. Jag använder modellen övergång-inledning-exempel-sammanfattning-övergång där varje mening i stycket spelar en delroll. Alla stycken i den längre texten spelar på samma sätt delroller. Målet är att på flera nivåer skapa sammanhållning mellan styckena. Det är röda trådar i flera nivåer om du så vill, med möjlighet att förstå ett sammanhang även om du bara läser några stycken av en text.

Text som följer modellen:

Grunden i rostlagning av bilar. Att reparera rost på din bil är en kritisk process för att förlänga dess livslängd och bevara dess värde. I detta stycke kommer vi att granska de initiala stegen i rostlagningen. Det börjar med att noggrant identifiera alla rostskadade områden. Därefter behandlar vi dessa områden med rostomvandlare och grundar för ytterligare reparation. Exempelvis kan vi se på en typisk rostskada på bilens hjulhus. Efter att ha granskat skadan, rengör och förbereder man ytan. Avslutningsvis bildar dessa steg en solid grund för de kommande reparationerna och säkerställer att rosten inte fortsätter att sprida sig.

Text som inte följer modellen:

Rost på bilar är verkligen ett problem. Hjulhusen är ofta rostiga. Sedan är det under bilen. Det måste fixas. Du kan köpa rostomvandlare. Det finns olika märken. Du måste slipa ner rosten först. Rostskyddsfärg är också bra att ha. Det finns många steg i processen. Det här stycket tar upp många aspekter av rostlagning men saknar en klar början och slut. Informationen är fragmenterad och ger inte en tydlig vägledning för hur man börjar och avslutar en rostlagning. Det gör det utmanande för läsaren att förstå exakt vad som ska göras och i vilken ordning.