Husrenovering 2023: Byte av ytterpanel och målning
Vårt hus från 1976 hade när vi köpte det våren 2020 (mitt i brinnande pandemi) en panel som lämnade en del av önska. Vi tog det vågade beslutet att köpa huset osett (släktingar gick på visningen) och insåg tidigt att ett byte av nyans med tillhörande byte av panel skulle behöva ske.
Det tog två och ett halvt år innan vi hade möjlighet att börja ta in offerter. Eller egentligen var det bara en offert eftersom vi visste vilken snickare vi ville anlita, en bekant till den utökade familjen och han gick med på att även måla hela huset. Så en dag i maj 2023 anlände han, och åkte hem redan efter några timmar eftersom en anställd blev sjuk. Så viss tröghet i starten men därefter flöt allting på.
Den förra nyansen (se före-efter-bild längre ner) påminde om en slags utspädd leverpastej där vindskivorna hade en mörkare nyans, samma med fodret runt fönstren på övervåningen plus fasligt fula, mörkgröna markiser (/puke).
Jag vill inte påstå att den grå nyans vi valde är särskilt poppig men det är iallafall beständig över tid. Vi målade dessutom vindskivorna och fodret runt fönstren vita vilket skiftade ljusförhållandet mellan vindskivorna och panelen, vilket skapat en illusion av att huset vuxit.
Det här projektet inleddes redan sommaren 2022 när jag rev den murkna altanen på baksidan. Efter en del diskussioner beslutade vi oss för att byta en ny altan och trädäcket fick ligga kvar, kanske ett projekt om några år eller så?
Jag skrev vi ovan men jobbets gjorde till 100% av en anlitad snickare. Visst hade vi kunnat göra jobbet själva men arbete, fem ungar, en utlandsresa och allmän brist på byggställningar och höjdrädsla för min del; nej, vi gjorde rätt i att leja ut jobbet till en yrkesman och se allt bli rätt på första försöket.
Tillgång till hela huset runt om var också en förberedande åtgärd där jag sommaren 2022 rev jag den gamla altanen.
Dels för att den var murken både här och där samt för att den på plats skulle göra det omöjligt att komma åt för att byta panel och måla.
Den rivningen och återbruket av bärlinorna kan du läsa om i inlägget om att ta hand om fem kubikmeter björkved
Förberedande: Utöver att riva altanen och acceptera offerten så hade vi på oss att köpa grundfärg och täckfärg. Min eminenta fru gjorde det hon är så bra på; spenderade timmar på att finna målarfärg till nedsatt pris och vi e-handlade alltihopa. Jag minns det som att vi fick hem all färg för nära halva priset mot ordinarie utan att behöva tumma på önskad kulör. Tips om du vill göra ett liknande arbete och spara pengar; lägg några dagar på att googla, köp inte första bästa burk.
Så här löpte arbetet på:
Först skrapades hela panelen. Hälften av panelen på södersidan bedömdes kunna sitta kvar så den grundmålades. Den andra hälften revs ner totalt och blottade ett andra lager panel.
Det var lite oväntat men ändå intressant att få se den gröna nyans som på 1980-talet ansågs som vackert. Eller egentligen så hade de inget val eftersom det var kommunen på den tiden som bestämde vilken färg huset skulle ha…
Ny panel spikades upp, sågades till och grundmålades. Vindskivorna bättrades på och målades vita, hela panelen målades och sen fortsatte arbete med att riva fasaden på norrsidan, samtidigt som målningen rörde sig längs långsidorna där takfotens överhäng målades.
Att byta ytterpanel är i teorin ganska enkelt. Men jobbet ska göras flera meter upp från marknivå och utan en ställning som löper runt hela huset är det mycket klättrande. Och detta eviga klättrande, balanserande och arbetande i solen var så skönt att slippa.
Från en betraktande husägares perspektiv: Panelen synades och på vårt hus var det tydligt att bara ena halvan av södergaveln var i behov av byte, virke inhandlades hos den lokala bygghandeln och transporterades några kilometer hem till oss. Det kändes tryggt att kunna tala med en fackman och se bytet äga rum. Vissa dagar hände ingenting och sen ett par dagar senare var hela södergaveln försedd med ny panel.
På den delen av huset vetter norrut (norr-norr-ost för att vara petnoga) såg vi all panel på var sida balkongen försvinna och kläs i nytt virke. Detta moment tillsammans med rivning av hela balkongräcket var absolut nödvändigt.
Vi valde att behålla befintligt utseende med stående plankor på balkongen, där vi hade önskemål om att ha liggande för att matcha verandan och för att skapa en illusion av bredare. Gestaltning 101. Men där detta skulle kräva en ombyggnation av balkongen, så vi valde den gamla looken med stående virke.
Målningen av framsidan blev ett äventyr när den mobila ställningen inte nådde hela vägen upp till nock. En rabatt med vissa frågetecken om bärighet resulterade i att snickaren en dag kom med en mindre skylift för att slutföra jobbet.
Varför anlita en snickare för allt?
Det var en kostnadsfråga och snickaren hade vi anlitat förr, bekant till familjen, eftersom vi var väldigt noga med när arbetet skulle ske. Att kunna samtala om andra saker än bara arbetet gör det hela trevligare, särskilt när du som jag arbetar hemifrån under tiden som det hamras hårt (så att klockor ramlar ner från väggarna).
Vi betalde en tredjedel av allt som en målare vill ha för att pensla på färg. Virkeskostnaden tillkom såklart men det visste vi och det blev iallafall billigare än att anlita en snickare och en målare.
Vi gjorde ytterligare några saker:
Ett plank och två sidor av ett förråd målades i samma nyans som fasaden, vilket gjordes av min oerhört händige fru och det var inte ett alternativ att inte måla detta i samma veva (tyvärr inga bilder).
En sak till:
När snickaren hade skyliften här så bad jag honom ta lite bilder av takpannorna som såg ut att ha hasat ner. Mycket riktigt bärläkten närmast taknocken var i taskigt skick. Jag ringde en firma men de hörde inte av sig, en vill gärna gynna lokala aktörer men men.
Däremot så var det ett par takläggare en bit bort, som redan samma dag mycket servicevänligt kunde tänka sig att klättra upp och dra fast en ny bit bärläkt. Det resulterade i att vi tog in en offert på ett komplett takbyte…