Biltest: Renault 4L (Anti-bilen)
Första gången jag körde Renault 4L var en bister vintermorgon. Jag hade fått extrajobb på Allanssons Radio & TV i Hallsberg och Allan ägde flera stycken Renault 4. Han hade förmodligen råd med något bättre men Renault 4:orna i Hallsberg och Pålsboda var rullande reklampelare, fast de saknade dekaler och alla visste vem som kom körandes.
Jag hade vid det här laget (1996) bara bekantat mig med Volvo 945 och att gå från Renault 4:an till Volvon var som att köra sportbil. Volvons ratt var väldigt liten i jämförelse, det fanns mycket tyg och plast i kupén, och det fanns en motor som nästan tog mig rakt ner i diket. Renault 4 hade inget av vad Volvon kunde erbjuda men ändå så mycket mera i form av körglädje och upplevelse.
En R4:a kan lätt avfärdas som lika simpel och usel som en Trabant eller varför inte en VW Bubbla, och visst marknadsfördes bilen på 1960-talet om en antibil, precis som Bubblan, men här var det inte tal om en plastkaross eller korkade tekniska lösningar (motorn bak?).
R4 bjöd på finfina vägegenskaper, bra lastförmåga och användarvänlighet: Handtagen nedanför strålkastarna fram fanns där av en anledning. Det var inga bullbars av tidigt snitt utan faktiskt ett par lyfthandtag att greppa när Renault 4:an skulle flyttas på.
Att färdas med en Renault 4:a är anti allting som kan kallas för logik. Du stiger in på förarplats via en vanlig dörr med ett vanligt dörrhandtag. Väl på plats sjunker du ner i den mjukt fjädrade helsoffan och noterar en stor och mycket smal ratt. Framför dig har du ett minimalt instrumentkluster och ätpinnetunna spakar för blinkers osv.
Växelspaken, den berömda kryckan, sticker ut genom/strax under instrumentbrädan. Det är alltså ingen rattväxelspak eller en golvspak. Nej rätt in i kupén en bra bit upp än vad de flesta andra bilmodeller har. Att spaken sitter där den gör upplevde jag som något bra. Växellådan krävde viss muskelstyrka för att växlarna skulle ploppa i och då var vinkeln helrätt.
Utrymmet fram är helt okej och det finns ingen störande mittkonsoll. Bak är det lite si och så med särskilt insteget. Väl på plats är det helt okej även här. Du sitter ner och bilen rullar. Vad mer kan man begära? Ett bagagerum kanske?
Väskor, tjock-TV-apparater och annat som du vill ta med går in hur lätt som helst i en Renault 4L. Mitt jobb hos radio- och TV-handlaren bestod ofta i att hämta trasiga TV-apparater hemma hos folk. Jag hade en bra kärra för ändamålet och efter ett ryggkrökande lyft stod TV:n på kärran. Framme vid bilen lades TV:n med skärmen ner mot golvet och så skjuts in i ugnen!
Renault 4L är en bil som jag saknar att köra. Den är undermotoriserad som få. Noll till hundra på 24 sekunder. Men sååå charmig och rolig att köra.