BJÖRN: Vida Webben – BjornSennbrink.se

Allt relaterat till webben, internet, webbtjänster mm.


Din webbplats. Besökare som kommer dit har ett syfte med besöket. Samma sak med ditt besök på en restaurang. Du har ett syfte, du ska äta. Besökare till din webbplats vill lära sig något de inte visst, få bekräftat att vad de vet är rätt, de vill köpa något, de vill ladda ner ett program, de vill blädda i en PDF-fil, de vill se vilka färger som finns på webbplatsen, de vill stjäla text och publicera på sin egen sajt, de vill dregla över bilderna och filmerna du har på din webbplats. De har ett syfte med sitt besök.

Vi kan ta reda på vad besökarna vill genom att göra undersökningar, skicka ut enkäter digital och i tryck, vi kan fråga folk på stan, köpa åsikter från fokusgrupper etc etc. Det finns reklambyråer som lever på att göra sådant. Det är bara för dig att slanta upp och förhoppningsvis få mer kunskap om vilka syften som bor inom personerna som besökare din webbplats, eller e-butik.

Innan du spenderar tusenlappar på marknadsundersökningar kan du se till dig själv, hur du tänker när du besöker en webbplats och vilka komponenter på en sådan som du tycker är högst elementära. Jag antar att du inte kommer att hänga upp dig på huruvida en menyrad är pixelperfekt i linje med underliggande platshållare. Jag tror inte heller att du kommer att sakna en punkt i typsnittets höjd och du har kanske rent av överseende med att du får söka innan du hittar rätt.

Tänk nu istället att du är på en restaurang. Du är hungrig och vill äta. Du vill helst ha ett bord vid fönstret och du kliver in genom entrén. Framför dig finns det nu 14 stycken olika dörrar. Varje dörr döljer en tunnel och du förväntas välja att gå in i någon av dessa 14 tunnlar. Detta är webbplatsen med 14 internlänkar och ingen menyrad.

Förbättringsmöjligheten här är uppenbar. Du måste ha en menyrad på din webbplats. Ja, det kan verka fånigt att skriva med detta. Men det finns fortfarande webbplatser som inte har menyrader. Det finns till och med e-butiken som saknar menyrader och istället har en bild på någon nalle som leker på ängen, som brygga till resten av innehållet på webbplatsen.

En fallgrop vid arbete med menyer är att de blir alldeles för stora. På tok för stora med flera nivåer som besökaren förväntas förstå. Har du tur så finns det en sökfunktionen i närheten. Den brukar dock sällan vara särskilt bra och används WordPress inbyggda utan modifikationer så visas sökresultatet i datumordning. Det är inte helt optimalt.

Om vi stegar tillbaka nu till vårt restaurangsbesök och åter ställer oss framför de 14 portarna. Visst blev det lättare att välja när det nu sitter skyltar ovanför varje dörr, som beskriver vad vi har att förvänta oss bakom dörren? Vi kan rent av komplettera med en längre beskrivande text och kalla den för något i stil med ”meta description”.

När jag var liten var det insändarsidan i Nerikes Allehanda som var mest spännande näst efter att åka moped i skogen. Året var 1992 och vi hade fortfarande inte fått prova på internet i gymnasieskolan. Insändarna gav oss möjlighet att berätta för andra om saker som vi tyckte bra eller dåligt om (mest dåligt). För det mesta var avsändaren av insändare någon som skrev under med signatur.

Idag, mer än 20 år senare (oj vad lång tid) har väldigt många möjlighet att göra sin röst hörd på väldigt många digitala plattformar. Insändarsidorna finns dock kvar i tidningarna, även om de ibland även visas upp på internet på tidningarnas webbplatser.

Nackdelarna med att försöka nå ut via tidningars insändarsidor är uppenbara. För 20 år sen fanns nackdelarna men inga alternativ om du inte kunde förmå en journalist att skriva en artikel om sin hjärtefråga. Nackdelarna idag är primärt räckvidd och risken för censur (”Censur är att genom förhandsgranskning hindra information från att nå en mottagare”).

Räckvidd
Lokaltidningen Bävernytt har en upplaga på 60,000 som enligt Wikipedia når knappt 200,000 läsare. Ingen kan veta med säkerhet att en insändare läses eftersom det är lite klurigt att bädda in Google Analytics i en papperstidning. Om det senare gick, tänk vilket tokigt värde vi skulle få för ”genomsnittlig tid på tidning”. Särskilt nu i vintertid när dagstidningar används för att torka blöta skor med.

Censur
Starkt ord men Åsiktsredaktionen (anno 1984?) på Bävernytt har tolkningsföreträde gentemot avsändare av insändaren, om vad i insändaren som ska publiceras och om insändaren ska publiceras över huvud taget. Redaktionen förbehåller sig dessutom rätten att stryka i insändare. Känns ju fräscht 2013, eller inte.

Fördelarna med insändare i dagspress är att du kan nå ut till en målgrupp som kanske inte konsumerar digital material i stor utsträckning. Vill du vara med att påverka på landsbygden är insändare i lokaltidningen en väldigt bra kanal. Du kan komplettera din insändare i efterhand med en bloggpost och hänvisa till insändaren. Har du tur så har din insändare publicerats på tidningens webbplats.

En annan fördel med insändare är att du slipper trollen i kommentarsfälten. Det är dessutom lite klurigare för en motpart att argumentera mot din åsikt om din åsikt bara finns i pappersform. Det skapar ett extra hinder vid citat osv. Dessutom så har papperstidningen en annan klang än vad en blogg har. Det är något djupt rotat i samhället att ord på döda träd väger tyngre än ettor och nollor på en skärm.

Å andra sidan kommer papperstidningens insändarsida inte i närheten av den genomslagskraft som en välplanerad kommunikationsplan med digitala inslag kan leverera. Du kan nå ut till hundratusentals bara genom att rätt personer fortsätter att blogga om vad du skrev först. Du kan rent av få några RTs på Twitter också om du är skicklig. Du slipper dessutom leva med att någon annan ska avgöra om din åsikt är värd att kommuniceras och du behöver inte huka under hotet om censur.

Vad väljer du? Insändare eller blogg?

Jag uppgraderade min YouTube-kanals design idag och visst är den nya så mycket snyggare? Nya saker i YouTube ”One Channel” är:

  • Välkomstvideo (kanaltrailer) som visas för icke-prenumeranter. Spela in den själv och ladda upp.
  • Större förhandsgranskning av klipp i spellistor (kallas nu för ”avsnitt”) med smidig slide för att bläddra.

Självklart en modernare layout:
Sennbrink at YouTube One Channel

Kanalbild, eller sidhuvud, är också nytt. Integrationen med Google+ är påtaglig:
YouTube One Channel Header Image

http://www.youtube.com/onechannel

a professional blogger, sitting in her home office looking contemplative and slightly stressed

Det kan kännas tungt när blogguppslag som du mentalt filat på är som bortblåsta, särskilt om du sitter med en läsarskara som förväntar sig kontinuitet. Här är några tankar kring hur du kan hantera bloggtorka:

Posta ett inlägg där du ursäktar dig inför dina läsare och förklarar att du har bloggtorka. Det gör att du får ur dig ordet som blockerar dina tankebanor. Dessvärre har du nu exponerat en av dina svagheter vilket iofs också kan tolkas som något positivt när du uppfyller det andra bloggbudordet. Fördelen med ursäktandet är att din kommunikation om din icke-kommunikation inte förvandlas till icke-kommunikation..

När jag drabbas av bloggtorka går jag över till att läsa om vad andra skriver. När jag söker referenser till mina egna inlägg skummar jag mest igenom RSS-läsaren efter något intressant. Att läsa en blogg är en helt annan femma, där du faktiskt försöker förstå vad som skrivs. Här gäller det dock att du har ett ganska brett perspektiv och att bloggarna du läser faktiskt är läsvärda. De senare är sånt som du lär dig med tiden att samla på.

Sammanfattning
Bloggtorka kan vara destruktivt för din blogg men kan även vändas till något positivt. Återhämtning gör dig gott och när din hjärna inte är stenhårt fokuserad på att skriva finns det utrymme för att inhämta kunskap och lära dig något. Den bästa lösningen när du har bloggtorka är att skriva ett inlägg om hur du blir av den!

Det här inlägget publicerades första gången 22 januari 2009.

Det första budordet lyder ”du skall inga andra gudar hava jämte mig” (2 Mos 20:3, 1917 års översättning). Att inte sätta ditt bloggande framför din integritet är det första budet av tio anpassade till den digital tidsåldern av brittiska Evangelical Alliance.

The guidelines have been drawn up at a conference in London by the Evangelical Alliance in response to concern at how religious blogs can quickly descend into vitriol.

1. You shall not put your blog before your integrity
Min tolkning av det första bloggbudordet är att du som bloggare inte ska låta dina mål och syften med bloggande komma i första rummet. Dina drivkrafter kan skilja sig åt från de hos andra bloggare.

En del bloggar för att uttrycka sina åsikter, andra för att tjäna pengar och någon bloggar för att de vill sprida ett budskap. Oavsett varför du bloggar ska du sätta din integritet först och bloggen därefter.

Läs mer