Slopat rutavdrag för läxhjälp ökar ungdomsarbetslösheten
OBS: Nedanstående är ett sponsrat blogginlägg publicerat 2015 när jag drev en egen firma.
Häromdagen slopades rutavdraget för läxhjälp. Barnvakters möjlighet att hjälpa till med läxläsning begränsades även till “ringa omfattning”. DÖ har därmed skördat ett av många offer.
Vi var många som röstade för en företagsvänlig politik i valet 2014. De borgerliga valde dock att i samband med Regeringskrisen att gå till sängs med S och MP – Det Stora Sveket.
Sveket ledde till att ideologiskt grundade ekonomiska beslut från vänsterkanten kom att bli verklighet, med Allianspartiernas goda minne.
Åtgärden mot slopat avdrag sätter dessutom käppar i hjulet för de personer som haft ett jobb (studenter exempelvis). Deras möjlighter att extrajobba jämte studierna försämras av den här politiken. Allt tal om ”fler jobb” från vänsterkanten i svensk politik får ett löjets skimmer över sig.
Jag tror att ett slopande av läxhjälpsavdraget är ett medvetet angrepp mot företag som tjänar pengar i en bransch där staten haft monopol i decennier. Om det inte går att slå ut alla friskolor, försvåra för branscherna i periferin.
Att tilltaget i praktiken höjer ungdomsarbetslösheten spelar ingen roll för S+MP, där ideologiska snarare än ekonomiska skäl ligger bakom beslutet att slopa rutavdraget för läxhjälp. Å andra sidan så frigörs nu individer som kan stoppas in i allehanda traineeprogram…
Jag har skrivit om läxhjälp förr eftersom jag finner såväl branschen som effekterna av tjänsteleveranserna som intressanta. När jag var liten hade jag problem att koncentrera mig i skolan. Jag fick hjälp av en specialpedagog, enskilt i mellanstadiet och i grupp med andra elever i högstadiet.