På en perrong står Agneta. Hon arbetar på en redovisningsbyrå i centrala Stockholm. Idag är hon på väg hem tidigt. Coronakrisen är högst verklig, oron och osäkerheten går att ta på. Flera andra står där på perrongen, också på väg hem. En del stirrar tomt framför sig, andra tappar nästan sin latte när de roddar en livesändning. Agneta försöker sig på en gynnsam tolkning av situationen: Det är som att få gå hem pga sjukdom och om det håller i sig blir det som semester, fast i april.

Hemma är det tyst och stilla. Det knarrar i golvet när hon går in i köket, det knäpper till i skåp och väggar. Hemmet är inte vant vid rörelse den här tiden på dygnet. Köksbordet rensas och laptopen ställs upp. Agneta jobbar på några timmar innan det är dags att avsluta för dagen. Kläderna hon tog på sig inför resan till jobbet imorse åker av och de sedvanliga sysslorna tar vid. Hon svänger ihop lite att äta och efteråt inser hon att klockan inte alls är 18:00, hon är bara 17:00. När hemresan på tunnelbanan redan gjorts fick hon en extratimme, utan att hon tänkte på det. Supernajs!

På en annan perrong står Jack. Han är digital marknadsförare av resor (oj, vilken slump) och funderar på hur det här med corona kommer att påverka hans planer och pågående kampanjer. Han drar upp mobilen, startar Google Ads-appen och trycker paus på allt. Det finns ju inget att leverera när alla gränser är stängda. Fast kanske om några dagar, att det kan ha ploppat upp några nya idéer att spinna vidare på. En tvärnit likt denna ger stora möjligheter till omtag, till att verkligen dyka djupt i alla data och hinna med allt som lagts på framtiden. Jack har för dagen varit inne i centrum för att han behövde ett par nya byxor, en av få varor som han inte e-handlar och han tänker att det här med distansarbete som så många får möta nu, det är inga konstigheter.

För somliga av oss är det påtvingade jobbet hemifrån en befrielse. För somliga av oss är det mysigt, skönt, bekvämt och nästan-som-semester. För somliga är det en inledning till socialt och moraliskt förfall, depression, minskad produktivitet och till slut arbetslöshet. Survival of the fittest eller är det för tidigt att spåna kring utfallet av att NNN kontorsarbetare över en natt flyttade sina arbetsplatser till sina hem?

Jag – Björn Sennbrink – har mer än 10 års erfarenhet av distansarbete. För mig är det en norm, en vardag, att arbeta hemifrån. Det började med att jag körde färdtjänst 2009 och bloggade på fritiden. En dag ringde en kvinna och beställde lite hjälp med WordPress. När faktureringen 1,5 år senare var sexsiffrig tog jag steget ut från färdtjänstbussen till kontorsstolen hemma i sovrummet.

Där har jag stannat. Jag har haft mina kunder i datorn så att säga. Jag har hyrt kontor, jag har haft en tid med pendling-kontor-pendling. Men de senaste åren har jag arbetat på distans, med Sennbrink Kommunikation och som anställd hos Contour Air AB.

Jag har redan gått igenom vad många nu kanske kommer att behöva göra:

Att acceptera att jobbets måsten inkräktar på hemmets frid.

Den plats som förr var din trygga vrå, din borg, din fästning, din plats för återhämtning och vila, där du stängde ute jobbet, har invaderats.

När det här skrivs i mars 2020 ser jag ett starkt flöde av bilder, videos och text kring jobbet hemifrån. Lika starkt är flödet av tips och idéer om vad du bör tänka på, om du nyss blivit påtvingad distansarbete för att undvika coronasmittan. Det ska bli intressant att ur ett vidare perspektiv, se hur flödena förändras, vad som kommer att delas om några veckor, när det går upp för många att distansarbete för med sig såväl bra som mindre bra saker.

  • För en person Agneta kommer de första veckorna att vara helt okej. Hon kommer att ta till sig av alla tips som nu flyger fram i de digitala flödena. Hon kommer rent av börja vlogga vilket i sig också är en stor förändring om en inte är van vid att vem som helst kan ta del av ens person, som video innebär. Allt som andra säger är bra med distansarbete kommer att snappas upp, testas och ibland fungera som en befrielse från tankarna om vad framtiden har att bjuda på.
  • För en person som Jack är det ännu en dag på jobbet. Han har rutinerna, vanorna och erfarenheterna som krävs för att förbli produktiv även om ungarna vrålar i rummet intill. Han, som är digital bevandrad, har testat sig fram till ett kluster av verktyg som alla bidrar till hans produktivitet och effektivitet. Ibland händer det sent på kvällarna att jobbmejlen kollas av eller att något sista-minuten-jobb sker strax innan kudden väntar.

Vi möts på en tågstation är en referens till en kortfilm av David Lynch i vilken han förhör en mordmisstänkt apa (finns på Netflix). Dialogen består av one liners från valfritt förhörsprotokoll, parat med minst sagt udda berättade och filmen är inte för alla. För en del, inklusive mig själv, är det en intressant film som bidrar till nya sätt att tänka och se på världen. När du dagligen möts av budskap kring distansarbete i flödena, budskap som talar rakt in i ditt hjärta, är det lätt att vilja reagera direkt, trycka på gillaknappen eller skriva en kommentar. Jag är likadan själv men försöker så gott det går att ta ett steg tillbaka, titta åt andra hållet än åt det håll som flocken rusar, för det kan vara så att sanningen finns där du minst anar.


Du har läst en text av Björn Sennbrink – WordPress-nischad B2B-webbkonsult – som har 10+ års erfarenhet av att jobba hemifrån. Dela gärna den här bloggposten med den som du tror behöver läsa den.