Idag vill jag lyfta fram en hovrättsdom från 2012-11-09 (FT 475-12), som delvis pekar på utformningen av Traders medlemsregistrering som ett skäl till varför ett avtal mellan budvinnare och säljare ej kan anses bindande.

Om jag inte fått det hela om bakfoten så förklarar Göta Hovrätt i domen att Traderas “bli medlem”-funktion är otillräcklig när det kommer till att säkerställa att personuppgifterna i användarkontot faktiskt är samma person i verkligheten. Det spelar ingen roll då att Tradera i sitt användaravtal har texten:

Ett Vinnande bud är bindande för Budgivaren. Ett bindande avtal etableras mellan Säljaren och den Budgivare som efter det att auktionen avslutats har lagt det Vinnande budet (“Köparen”).

Det aktuella målet handlar om en privatpersons ovilja att betala för en produkt och ärendet hamnade i tingsrätten efter ett betalningsföreläggande. Växjö tingsrätt dömde 2011-12-27 (FT 3888-10) i säljarens favör, något som hovrätten rev upp. Privatpersonen hävdar att det inte var hen som la det vinnande budet samt pekat på andra omständigheter som skäl till varför hen inte ska anses ha lagt det vinnande budet och däremot ingått avtal med säljaren.

Hovrätten gör bedömningen att:

De kontouppgifter som använts för att identifiera köparen är få och av sådan art att de lätt kan göras tillgängliga för var och en. Det innebär därför inte några större svårigheter att skapa ett konto och lägga bud på varor i någon annans namn. Den åberopade bevisningen kan därför inte, mot [privatpersonens] bestridande, anses tillräcklig för att visa att [privatpersonen] ingått avtal med [säljaren]. Hovrätten finner mot denna bakgrund det inte styrkt att något avtal om köp ingåtts med [privatpersonen].

Visst är detta intressant? Hovrätten underkänner i princip hur Traderas medlemsregistrering fungerar och med en hovrättsdom på plats blir det svårare för säljare att hävda sin rätt om de inte får betalt av den som lagt det vinnande budet? Vad betyder det här för Tradera som marknadsplats och vilka ytterligare krav kommer att ställas på ID-kontroll vid registreringar?

Målet i Växjö tingsrätt inleddes med att pantbanken ansökte om betalningsföreläggande gentemot [privatpersonen]. Målet överlämnades efter [privatpersonens] bestridande och Pantbankens begäran därom till tingsrätten för vidare handläggning. Detta handlar alltså inte om Tradera vs. någon medlem/användare, även om det i hovrättsdomen talas om brister hos Tradera om huruvida kontouppgifter ska anses vara tillräckliga eller ej för att ett bindande avtal ska kunna ingås.

För egen del så tycker jag att domen är intressant så till vida att den belyser ett fenomen som jag är storanvändare av själv. Jag är registrerad på massor av olika tjänster och även om deras användaravtal skiljer sig åt så handlar det i princip om att jag ska göra som det står i avtalet. Det brukar finnas ett par rader på slutet om att eventuell tvist slutligen ska avgöras i svensk domstol enligt svensk rätt.

Hovrätten har dessutom helt rätt i att det inte är några större svårigheter att skapa ett konto i någon annans namn. Personnummer är t.ex. tillgängliga för oss som har företag och som kan göra kreditupplysningar på våra kunder. Vismas tjänst för detta visar personnummer inklusive de fyra sista siffrorna, innan en kreditupplysning tas och det utgår ingen information att X sökt upp Y inom tjänsten. Det är först när kreditupplysning tas som ett brev går ut till den omfrågade.

Jag vill här dock ej dra allt för stora växlar på hovrättens dom. En dom är inget utan sina yrkanden och sin bevisning. Alla fall är mer eller mindre unika och i det här fallet har privatpersonen lagt fram sådan bevisning som gör att hovrätten drar sina slutsatser om vad som är rätt just här. Andra mål med annan bevisning och andra yrkanden kan leda till andra utfall, även om det förmodligen är så denna hovrättsdom kan komma att bli vägledande?