Noja på barnsäkerhet

Jag är nojig när det kommer till barnsäkerhet. Kanske beror det på de många tusen mil som yrkeschaufför, att jag själv aldrig brutit ett ben i kroppen eller för att jag ofta kraschade med mopeden som tonåring. Jag ser iallafall yttre hot mot mitt barns säkerhet överallt.

Att pappan tar på sig rollen som beskyddare mot de yttre hoten är inget konstigt. Jag antar att det ligger i mannens natur att inta den rollen. Modern är den som har koll på det som ligger närmare barnet och som barnet behöver flera gånger, än den enda gång som ett yttre hot skulle presentera sig.

Ett sätt att hantera känslan av att du ser faror överallt är att inhämta mer kunskap om ditt barn och vad ditt barn behöver. Ett lätt sätt är att umgås mer med ditt barn. Kanske är du frånvarande om dagarna och din tjej är hemma med barnet. Då kan pappaledighet vara en bra start i uppgiften att lära känna ditt barn och hennes behov.

Nästa steg är att bli mer delaktig i det enkla. Du har säkert redan koll på detta med blöjbyten och matning. Du vet skillnaden mellan pyjamas och en body att ha på om dagarna. Fast hur står det till med kollen på vilka storlekar som passar just nu? Har du koll på var barnets kläder förvaras och sorteras? Det hade inte jag när jag påbörjade min pappaledighet. Jag hade jobbat ett år och det hade varit min fru som haft kollen.

Det är bra att vara medveten om vilka faror som finns för ditt barn. Jag har bloggat om barnsäkerhet här tidigare och det mesta fungerar jättebra, fram till den dagen att de barn börjar gå, öppna skåp, gå själv utomhus och springa iväg till ett annat rum när du vänder ryggen till. Då måste du verkligen ha koll. Det var ju inte så länge sen hon låg där på rygg eller satt i babysittern. Hur kunde det gå så fort?