Första gången jag körde Renault 4L var en bister vintermorgon. Jag hade fått extrajobb på Allanssons Radio & TV i Hallsberg och Allan ägde flera stycken Renault 4. Han hade förmodligen råd med något bättre men Renault 4:orna i Hallsberg och Pålsboda var rullande reklampelare, fast de saknade dekaler och alla visste vem som kom körandes.
Jag hade vid det här laget (1996) bara bekantat mig med Volvo 945 och att gå från Renault 4:an till Volvon var som att köra sportbil. Volvons ratt var väldigt liten i jämförelse, det fanns mycket tyg och plast i kupén, och det fanns en motor som nästan tog mig rakt ner i diket. Renault 4 hade inget av vad Volvon kunde erbjuda men ändå så mycket mera i form av körglädje och upplevelse.