Sju månader har nu gått sen vi flyttade till Nora, en liten ort i nordvästra Örebro län. Det kan sägas att vi funnit oss i vår nya tillvaro nu och ser fram emot vår första vår i Nora. Och jag har dessutom börjat arbeta i Örebro med tillhörande busspendling.
När jag skriver busspendling syftar jag inte längre på vår “Hjulius”, en rymlig VW Caravelle, utan på landsortsbussen. Det har nämligen gått från “jag tar bilen, det är bekvämt” till “jag tar bussen, det är bekvämt”.
Som liten knodd bodde jag i Pålsboda och landsortsbussen blev på sätt och vis en livlina till den stora staden Örebro. Pålsboda bjöd bara på det mest basala: Skola, fritid, natur, mataffär, kiosk och pizzeria.
En resa till den stora staden Örebro var för det mesta spännande. Där fanns restauranger, bibliotek med motortidningar och delar av släkten. Och det var med landsortsbussen som jag kunde ta mig dit och hem igen.
Att åka buss från Nora till Örebro tar drygt 30 minuter, ibland upp emot 40 minuter. Det är rak och fin (nåja) väg. Det är inte alls lika krokigt som resan från Pålsboda till Örebro, där bussen dessutom körde en lång omväg vilket resulterade i lång restid. Närmare en timma jämfört med bilens 20 minuter.
