Inlägg

Trovärdighet hos en motorskribent vs. motorjournalist

Nyligen befann jag mig i en Facebook-tråd där mina åsikter om Alfa Romeo Stelvios ratades baserat på att jag är en privatperson och inte en motorjournalist. Först blev jag lite förnärmad, sen landade jag i det och börjat fila på den här bloggposten. Kritik är bra, det gör mig bättre.

Om jag förstod kritiken rätt så var jag inte trovärdig som recensent eftersom min partiskhet och bristande objektivitet präglade hur jag beskrev Alfa Romeo Stelvio efter provkörningen nyligen. Nu har jag funderat flera varv kring detta och kommit fram till följande:

1) Ja, det må så vara att en eller flera personer anser att jag inte är trovärdig, eftersom jag inte är en motorjournalist med pressleg och därmed bunden att följa pressetiska regler och andra förordningar som kan sägas styra hur journalister ska arbeta. Motorjournalister anställda av stora mediehus torde vara bundna av samma regelverk. Rätta mig om jag har fel.

2) Ja, det må så vara att jag med min lilla SUV-sajt inte anses trovärdig i ögonen hos de som jämför mig med motorjournalister. För det är det som jag tror sker här. Jag blir jämförd med en motorjournalist. För att om du ställer mig och min provkörning av Stelvio mot ett test nere i alpmiljö utförd av en motorjournalist som testat bilar de senaste 20 år, kan till och med jag se att den senares recension väger tyngre än vad jag tycker efter en kort svängom.

Trovärdighet för mig handlar om transparens:

  • Att jag är tydlig med att jag, Björn Sennbrink, är avsändaren för SUVTEST som drivs under min firma Sennbrink Kommunikation. Huruvida jag är privatperson eller inte är en definitionsfråga. Om alla privatpersoners åsikter skulle avfärdas blir det inte mycket sagt här i världen.
  • Att jag är tydlig med att jag inte är en motorjournalist. Jag kallar mig motorskribent.
  • Att jag är tydlig med under vilka förutsättningar jag fått tillgång till en bil. Jag lånar bilar. Jag får inte betalt. Om så sker i framtiden kommer det att framgå.
  • Att jag håller mig till någorlunda korrekt svenska i artiklarna.
  • Att jag inte lovprisar en bil utan att ha argument för det. Är något bra så skriver jag det.
  • Att jag inte kritiserar en bil utan att ha belägg för det. Är något dåligt så skriver jag det.
  • Att det är jag och mina upplevelser tillsammans med mina erfarenheter som färgar det jag väljer att publicera. Jag är inte objektiv i sin renaste form. Jag bedriver inte forskning. Jag är partisk och har föreställningar som bidrar till mina vinklingar.

Vad är en motorjournalist?

Definitionen av en motorjournalist är enligt MJK (Motorjournalisternas Klubb): Den som ”till professionen är motorjournalist” och som ”har kontinuerligt uppdrag i något av de förekommande medierna.” Citaten hämtade från MJK:s sida för medlemsansökan.

En motorjournalist är således en person som är journalist till yrket och som specialiserat sig på att skriva om bilar. En motorjournalist kan dock vara samma sak som en motorskribent. Det är nämligen inte olagligt att utge sig för att vara journalist, än mindre motorjournalist.

Vad är en motorskribent?

De senaste 4-5 åren har det startats flera webbmagasin av privatpersoner (inte sällan med firma bakom) som lånar, testkör och publicerar sina upplevelser av pressbilar samt demobilar. Motorbloggare är en benämning på dessa personer, motorskribenter är en annan titel.

En motorskribent, eller motorbloggare, är till skillnad från en motorjournalist inte bunden av pressetiska regelverk. Det finns å andra sidan inga föreningar, organisationer eller företag som samordnar eller utövar kontroll över vad motorskribenter publicerar. Alla är sina egna.

Motorjournalister och motorskribenter jobbar på sätt vis med samma saker. Skillnaden ligger i styrningen av professionen journalist och icke-styrningen av motorskribenter. Skillnader finns även för i vilken omfattning biltest sker, vad som testas, av hur många, hur länge och med vilka bakomliggande resurser. Inte sällan har motorskribenter färre ekonomiska muskler än vad motorjournalister och deras redaktioner sitter på. Bägge lånar eller hyr bilar av importörer eller generalagenter för att köra, testa, fota, och skriva artiklar för fri eller betald distribution i tryckt och/eller online.

Problem och hinder som motorskribenter möter handlar just nu om att det saknas erfarenhet av att testa bilar. Jag kan påstå att jag är kunnig som biltestare efter tre års verksamhet med SUVTEST. Det vore en överdrift. Jag är fortfarande en novis, en lekman, som saknar all den erfarenhet som motorjournalister i traditionell motorpress har.

Fast alla har vi varit barn i början. Vi med intresset och förmågan att bygga något som kretsar kring biltestande tycker jag förtjänar en chans. Även om det ibland sker på ett vis som avfärdas med att vi inte är trovärdiga. Alla kommer inte att uppskatta oss uppstickare, som generalagenter faktiskt lånar ut pressbilar till. Monopolet som motorpressen haft i många år har brutits. Det är inte konstigt att fotsoldaterna attacker. Vi pissar på motorpressens revir.

En del motorskribenter satsar hårdare än andra. Jag kan på rak arm räkna upp en handfull motorskribenter som jag tror gärna skulle se sin verksamhet växa. Tyvärr är vi alla konkurrenter i dagsläget och utan en stark samordnare och investerare ser jag inte hur motorskribenter inom rimlig framtid kan gå i samlad trupp mot motorpressens högkvarter.

Frågan som kvartstår är dock: Är motorjournalister alltid mer trovärdiga än motorskribenter?

Min personliga uppfattning är att motorskribenter åtnjuter trovärdighet hos tiotusentals bilintresserade. En del av dessa bilintresserade hyser säkerligen samma mått av trovärdighet inför artiklar skrivna av de till professionen verksamma motorjournalisterna.

Det finns för mig inte två läger, där ena lägret avfärdar den ena typen av skribent/journalist och hyllar den andra typen av skribent/journalist.

Detta är dock ren spekulation från min sida. Kanske om vi gör hembesök ala Expressen och frågar alla varför de tycker som de gör att vi förstår detta?

Svaret på frågan om trovärdighet är alltså: Nja, det beror på vem du frågar. Det beror också på var i köpcykeln som en läsare befinner sig. Har de nyss köpt bil? Ska de byta bil? Ska en släkting byta bil?

Det beror också på syftet med valet att läsa vad en motorjournalist eller motorskribent tyckt om en bil. Somliga kanske slösurfar, leta svar på ett fel på sin bil, söker en beskrivning av hur en lampa ska bytas. En del kanske till och med aktivt söker efter testrapporter som innehåller liknelser i varje mening.

Listan med frågor kan bli hur lång som helst och även om vi fick alla svaren skulle vi inte förstå allting.

Jag har i över ett dygn försökt fundera ut det definitiva svaret på frågan om en motorjournalist alltid är mer trovärdig än en motorskribent.

Jag erkänner; jag vet inte.

Det är för många okända variabler i rörelse. Jag kan inte bli helt objektiv inför all den mängd svar som finns där ute.

Kanske att svaret går att finna inom forskningen, någon psykolog som funnit vad det är hos människor som gör att de bedömer X som trovärdigt?

Alfa Romeo Stelvio

Jag har provkört nya Alfa Romeo Stelvio – Snygg SUV med ett tveksamt förflutet

Alfa Romeo Stelvio är en crossover-SUV från Italien och en Fiat Chrysler Automobiles-produkt. Redan här ringer varningsklockorna så att jag blir lomhörd. Fast jag ska inte låta förutfattade meningar ligga i vägen för en subjektiv tolkning av denna nya SUV. Nu kör vi!

Disclaimer: Bilen jag körde var en demobil. Jag hade lämnat in min svensktillverkade bil på verkstaden och slog ihjäl lite tid med att köra Stelvio. Det är alltså inte en pressbil jag fått låna, som så vanligt med andra bilar jag testat de senaste åren.

Alfa Romeo Stelvio: Körning

För att starta bilen trycker du på startknappen. Den sitter på ratten! Grå här, röd i mer motorstarka versioner.

Bilen har en fyra, diesel, ca 210 hk, automat, fyrhjulsdrift.

Läs mer

GLC 43 AMG

Mercedes-AMG GLC 43: Skönsjungande glädjespridare förgyllde vardagspusslet

Förra hösten i oktober 2016 lånade jag en pressbil av Mercedes-Benz Sverige. Det var en GLC Coupé-SUV med pigg dieselmotor (250d). Jag körde ca 100 mil på en vecka och det var riktigt kul. Särskilt roligt var det eftersom det just då inte fanns några kunders bilar på vägarna. Samtidigt var det inte en bil att skryta med, den hade bara en diesel under huven.

När det här publiceras har jag nyligen lämnat åter en GLC 43 (lär dig om vad en SUV-coupé är). En seriöst cool crossover/SUV med taklinje som hos en coupé. Jag har haft en fantastisk vecka och kört närmare 150 mil. Alla i familjen har uppskattat bilen och den har väckt väldigt mycket uppmärksamhet. Jag har faktiskt inte fått så här mycket uppmärksamhet sen jag körde BMW 850.

  • 2017 Mercedes-AMG GLC 43 Coupé
  • Biturbo-matad bensin-V6:a på 367 hk/520 Nm
  • 9-stegad automatlåda med manuellt läge
  • Funktioner för anpassad stötdämpning, motorgång och motstånd i ratten.
  • Grundpris 658 900 kr. Testbil 908 150 kr.

Namnet Mercedes-AMG till trots så körde jag inte en riktig AMG-modell. AMG-modellerna med V8 (63/63 S) är riktiga monster, tyvärr bortom min räckvidd just nu. Men detta spelade ingen roll när testbilen sjöng så ljuvligt och 0-100 gick på 5 sekunder.

Planen för våren 2017 var att testa två bilar. Jag avbokade dock den andra efter att vi köpt ny bostad. Det var tänkt att jag skulle köra nya E-klass All-Terrain över valborg.

Så brukar jag säga efter varje test: ”Nu kommer det att dröja innan jag lånar bil igen” och sen ett halvår senare suger det i biltestartarmen. Så vi får väl se om jag investerar tid och pengar i fler SUV-test här framöver.

Om inte annat för att fortsätta bygga på faktiskt det enda webbmagasinet i Sverige som uteslutande handlar om SUV:ar: SUVTEST.

mercedes-gls-test-sennbrink

Biltest: Mercedes-Benz GLS 350d – Drömbil för 1 076 900 kr

Mercedes GLS 350d kom att bli den absolut dyraste bil jag någonsin kört. Testbilen var rejält extrautrustad och nybilspriset var 1 076 900, alltså knappt 1,1 miljon kronor. För mig var detta belöningen efter 2,5 års hårt arbete med SUV-sajten.

Första intrycket: En massiv SUV. Lite mindre än vad jag föreställt mig. Fast inte liten. Förvånansvärt lättkörd trots storleken. Härligt bottendrag i dieselsexan.

Jag började med att köra genom några bostadsområden i nordöstra Stockholm. Körde genom Djursholm och upp mot Täby, innan färden gick västerut mot Västerås.

Den här testet var lite kortare än tidigare biltester. Jag hade tidigare fått låna bilar i en vecka, nu hade jag fem dagar med GLS och bortom det väntade fem dagar med GLE 400 Coupé. Därför blev första dagen även en testdag och inte bara en transport från Stockholm till Örebro.

En stor SUV som GLS faktiskt är tyckte jag krävde vardagligt testande. Med det menar jag att jag körde bilen som att jag ägde den. Vi var till soptippen, vi körde till IKEA och vi åkte på långresa till Tranås (40 mil tur och retur).

Den sista dagen med Mercedes GLS 350d innebar en resa till Stockholm. Där lämnade jag in nycklarna och fick ett knippe tillbaka. För på parkeringen runt hörnet stod Mercedes GLE 400 Coupé och väntade på mig!

Hur jag förbereder ett SUV-test och hur jag jobbar med materialet (video, text, bilder) efteråt

Du känner kanske till att jag driver SUVTEST (suvtest.se), ett webbmagasin om SUV:ar och crossover-bilmodeller? Hur som helst, jag kommer nu i april och maj 2016 att köra två nya Mercedes-SUV:ar- Den första SUV:en (GLS) har jag suktat efter i två år, ända sen jag körde den mindre ML 350 våren 2014. Den andra SUV:en är en ny modell, en SUV-coupé (GLE 400) med V6-turbomotor på 333 hk.

Det som sker när jag fått mina datum är att jag kollar på tonvis av YouTube-klipp om de aktuella modellerna. Jag laddar ner instruktionsböcker och kollar på hundratals bilder.

Jag vill få en känsla för bilen innan jag tar plats vid ratten. Min fru blir tokig på mig eftersom bilar är det enda som jag pratar om. Jag vill visa henne bilder och videoklipp. Hon är måttligt road kan jag tro.

Läs mer