9 år utan TV: En vardag befriad från slask

Befriade från slask-TV

Dagen före OS i Kina 2008 gav vi bort vår TV. Vi har varit utan TV sen dess. Det är snart nio år sen. Så hur har livet utan TV varit? Jo, det ska jag berätta om idag:

Till en början kändes det konstigt att inte ha en TV. Det saknades något elementärt hemma. En fast punkt att vila ögonen på som inte var en dator. När internet dessutom krånglade hände det att vi blev helt utestängda från informationsflödena. Det kändes tomt.

Jag minns inte den exakta anledningen till att vi bestämde oss för att lämna bort vår TV. Det kan ha berott på de ständiga reklamavbrotten, på alltför sena kvällar eller på att vi helt enkelt inte ville betala licensavgiften.

Första månaderna var det tufft. Dels hade TVn sin givna plats i vardagsrummet och dels så tvingades vi att göra andra saker för att fördriva tiden mellan göromålen i hushållet.

Det var så enkelt tidigare, bara slänga sig på soffan och starta TV:n. Det fanns alltid något som var helt okej att titta på.

När vi tog beslutet att överge TV:n hade vi inga barn. Att leva utan TV blev möjligt tack vare snabbt bredband. Vi fortsatte att kolla på TV-serier och annat via våra datorer.

Att leva utan TV har varit fullt möjligt tack vare billigt och snabbt bredband. Till en början använde vi våra datorer, senare en iPad (nu förverkad) och våra mobiltelefoner.

När ”paddan” dog ersattes den av en gåva i form av en Samsung-platta, långsam fast tålig mot stötar och tillräckligt för barnen.

Vi har flera gånger talat om att köpa en billig TV. Fast när vi vägt in licenskostnaden och det faktum att vi mycket sällan finner glädje i att konsumera vad SVT trycker ut, har samtalen stannat vid det.

Det är också svårt att glömma bort Nordkorea-fasonerna med licensavgift för innehav av datorer och surfplattor. Det höll inte hela vägen som du säkert vet. Vi fick tillbaka pengarna när Radiotjänst förlorade i Högsta förvaltningsdomstolen.

Nyligen fick vi ett erbjudande om att få en 40-tum stor TV. Vi tackade nej efter ett kort samtal. Har vi varit utan i snart 9 år kan vi fortsätta att vara utan TV.

Det bästa med att leva utan TV är att vi själva bestämmer vad vi vill se och var vi vill se det. En TV, även om den är tunn, har sin fasta plats. En mobil enhet är visserligen mindre fast vi kan välja exakt var vi vill befinna oss när vi tittar.

En annan bra sak med att inte konsumera via en stationär TV är att vi lättare kan välja bort reklamen. Visst, YouTube har ökat på dosen reklam men det är inte samma sak som reklamavbrotten i slask-TV. För det är mycket slask på tuben men lättare att välja bort än att stirra på tok-TV som Kanal 5, 9, 8, 3 osv väljer att producera.

Att inte vara innehavare av en TV kan ha gjort att vi missat möjligheten till samtal med nära och kära om innehåll i TV-program. Samtidigt har vi sluppit diskutera det senaste avsnittet av det och det avsnittet.

TV:n är helig för fasligt många människor. Äta tacos och kolla på Let’s Dance på nya 55-tummaren. Kanske någon gång i framtiden att vi ändrar oss…

1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] sak som vi dock inte ändrat på: Vi har fortfarande ingen TV. Faktum är att vi har väldigt lite elektronik hemma. Det är befriande att kunna sitta i soffan […]

Kommentering är stängd.