1992 Mercedes-Benz 600 SEL

En av bilarna som jag hade möjlighet att låna för knappt 10 år sen (huga är det så länge sen?) var en Mercedes-Benz 600 SEL (W140) av 1992 års modell.

Idag är den bilen tämligen gammal och omkörd av av andra bilmärken när det kommer till prestanda. Men det finns inget som kan förta upplevelsen av en limousine med sportbilsprestanda, som för den tiden var synnerligen få förunnade. En ny Mercedes 600 SEL kostade dryga miljonen svenska kronor.

Bilen jag körde hade kostat drygt 200,000 kr och bilen var ute till försäljning i höstas för strax under 70,000 kronor. För dessa pengar får du idag 99:or och nyare, även om 600-modellerna tenderar att vara aningen dyrare. En V12:a utan turbo eller kompressor finns inte på marknaden idag vad jag vet. Passa på innan de försvinner eller börja stiga i värde igen tack vare sin ålder.

Kaross
Det här är en kärra som har en kaross värd ett eget stycke. Bilen har en uppsyn i stil med en val och när den långa motorhuven är slut kommer kupén. Bakdelen är tämligen kort och designen är direkt ful i profil, det hade inte skadat med en halvmeter längre bakdel. Snett framifrån är bilen kaxig, särskilt med det flera decimeter långa avståndet från främre hjulhus bakkant till framdörren. Karossen har en markerad linje/list som löper runt hela bilen, ovanpå stötfångarna fram och bak. Baken är avhuggen och inte särskilt graciös. Där tycker jag att W220 är snyggare med sin diagonala skärning av bakljusen, framåt och ner mot stötfångaren.

Kupén
Ombonad och tyst. Det är tjocka och gedigna material överallt. Kassaskåpsdörrar och svulstiga skinnbeklädda stolar (fram). Ratten sitter tämligen nära vindrutan precis som i E-klassen som kom i slutet av 1990-talet och i W124 för den delen också.

Det är faktiskt ganska vilsamt och ger ingen känsla av att sitta i ena hörnet, som i en Land Rover eller Mitsubishi Pajero. Den långa motorhuven gör förmodligen sitt för att skapa den ombonade känslan.

Teknik
Bilen jag kört har en V12:a kopplad till en fyrstegs automatlåda. Effekten ur motorn är 408 hk (407.88) och ca 575 Nm i vridmoment. Det gör att denna bakhjulsdrivna pråm klarar en sprint från noll till 100 km/h på 6 sekunder, vilket inte är fy skam för en automatare som väger 2360 kg. Prestandan motsvarar ungefär vad första generationens S63 AMG av nyare årsmodeller mäktade med (enligt Wikipedia).

Utrymmen
Enorma för att vara en europeisk modell. Det närmaste idag är Skoda Superb men så skiljer det 20 år mellan konstruktionerna också. Mercan kan inte matcha vissa äldre amerikanska sedanmodeller (Cadillac m fl) men här sitter du som en kung både fram och bak. Fin läderklädsel och slösaktigt med plats. Framstolarna är elinställbara i alla ledder och även om det inte är några sportstolar gör det inget. Den här bilen är inte meningen att du ska använda för forcerad körning på kurviga vägar.

Baksäte för tre personer utan problem. Samma hala läderklädsel som på framstolarna och gått om benplats för alla. När bilen byggdes fanns det inte DVD-skärmar för bilmontering, istället sitter det två rejäla sminkspeglar i taket som fälls ner snyggt. Jag kan tänka mig att en bilbyggare idag skulle ersätta speglarna med skärmar.

Körglädje
Ett subjektivt mått som är olika för dig och mig. Har du kört motorstarka bilar tror jag dock att du kommer att förstå. En MB 600 är som en stor pråm men samtidigt lättkörd tack vare lätt servostyrning. Är du inte jättekort så har du bra överblick och är du jättelång kommer du att känna sig som en kapten på en båt. Den här båten har dock en stor motor med mycket kraft så när du trycker till får du se upp så att baken inte sticker iväg. Antispinn griper för det mesta in ganska hårt, men det kan du stänga av om jag inte minns helt galet.

Mercan trivs inte helt oväntat bäst på landsväg och stadstrafik fungerar om du tänkt ragga runt i sakta mak på helgen. Det är på de större vägarna som körglädjen infinner sig och det är inga som helst problem att förlora körkortet utan att svettas med ett krampktigt tag runt ratten. Bilen är stabil rakt fram och det finns kraft i överflöd mest hela tiden. Kanske att bilen är något seg på låga varv men tacka vikten för det. När du väl får upp farten blir jag förvånad om jag inte ser ett leende på dina läppar.

Ekonomi
Högt inköpspris och höga driftkostnader. Bra andrahandsvärde om du sköter bilen bra. Skatt och försäkring är dyrt, likaså att tanka. Bilen drar ca 1,3 liter per mil i lugn blandad körning med mycket landsväg. Inne i city ca 1,5 om du kör lugnt. Fast jag tror inte att någon med den här bilen kan dra sig från att gasa på mellan husen, det mullrar så härligt från V12:an. Räkna då med förbrukning på ca. 2 liter per mil. Det är det värt!